Beskattning av styrelsearvoden
Uppdrag som styrelseledamot i ett bolag är personligt och kan bara utövas av en fysisk person. Arvoden för sådana uppdrag beskattas således enligt tidigare praxis vanligen som inkomst av tjänst. Frågan är om den förändring av begreppet näringsverksamhet som gäller från 2009 påverkar beskattningen av styrelsearvoden.
Fallet
En person var verksam som ledamot i ett trettiotal bolagsstyrelser och tog upp styrelsearvodena till beskattning i inkomstslaget tjänst. Han planerade att utföra nio av uppdragen som konsult via sitt helägda aktiebolag. Åtta av uppdragen avser bolag där han har ett direkt eller indirekt ägarintresse.
Mannen ansökte om förhandsbesked och ville ha svar på frågan om de styrelseuppdrag som han planerade att fakturera genom sitt helägda aktiebolag skulle beskattas som inkomst av tjänst eller i bolaget.
Skatteverket menade att styrelsearvodena skulle beskattas i inkomstslaget tjänst eftersom de var hänförliga till bolag som mannen var delägare i. Även Skatterättsnämnden, SRN, menade att ersättningen för styrelseuppdragen skulle beskattas som inkomst av tjänst. SRN menade att lagändringen från 2009 inte medfört någon förändring i synen på styrelseuppdragets personliga art. Vi har skrivit om förhandsbeskedet i
Tjänst 2/2017.
Tre ledamöter var dock skiljaktiga och menade att ersättningen skulle ses som inkomst i självständigt bedriven näringsverksamhet. De skiljaktiga menade att det förhållande att mannen direkt eller indirekt ägde andelar i de uppdragsgivande bolagen inte föranledde någon annan bedömning.
Högsta förvaltningsdomstolen
Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, lyfter fram att syftet med lagändringen 2009 var att utvidga begreppet näringsverksamhet så att fler skulle kunna tilldelas F-skatt och driva företag. Avsikten var att betydelsen av antalet uppdragsgivare skulle minska och att fokus istället ska ligga på relationen mellan parterna och deras gemensamma avsikt vid bedömningen av om det fakturerande bolaget är självständigt gentemot uppdragsgivaren.
Omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om en verksamhet är självständigt bedriven är vad som avtalats med uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i uppdragsgivarens verksamhet.
Bestämmelsen tar således enligt HFD sikte på andra omständigheter än den som varit styrande för praxis beträffande beskattningen av styrelsearvoden, det vill säga styrelseuppdragets personliga karaktär. Lagändringen från 2009 kan därmed enligt HFD inte anses ha medfört någon ändring av rättsläget när det gäller beskattningen av styrelsearvoden.
Eftersom de aktuella styrelseuppdragen inte är sådana tillfälliga och särskilt avgränsade uppdrag som krävs för att arvodena ska kunna beskattas i bolaget, finner HFD, i likhet med SRN, att arvodena ska beskattas som inkomst av tjänst. Det gäller även om bara en del av arvodena faktureras från bolaget.
Kommentar
Den utvidgning av begreppet näringsverksamhet som gjordes 2009 har alltså enligt HFD inte medfört någon ändring av rättsläget när det gäller beskattning av styrelsearvoden. Även om uppdragen faktureras från ett företag ska de beskattas som inkomst av tjänst, eftersom de är sådana personliga uppdrag som bara kan innehas av en fysisk person. Det verkar enligt HFD inte spela någon roll om styrelseledamoten har något ägarintresse hos uppdragsgivaren eller inte.
Styrelsearvoden som betalas ut till ett bolag för uppdrag som har avsett en begränsad tid och gällt specifika insatser i ett annat företag har kunnat beskattas i det fakturerande bolaget enligt tidigare praxis,
RÅ 1993 ref. 55.
Skatteverket har i ett ställningstagande, dnr 131 751308-08/111, ansett att personer med minst tre styrelseuppdrag kan fakturera dessa från eget företag, så länge uppdragen inte är hänförliga till eget eller närståendes bolag. Skatteverket lär nu ändra sitt ställningstagande.
Källa: Wolters Kluwer - Skatteinformation