Lagar som trädde i kraft den 1 januari 2019

Nya skatteregler för företagssektorn
En generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektorn har införts i kombination med en sänkning av bolagsskatten. Skatten sänks i två steg, till 21,4 procent år 2019 och 20,6 procent år 2021. Expansionsfondsskatten sänks till 20,6 procent från år 2021.

Ett avdragsförbud för ränta vid vissa gränsöverskridande situationer har införts, så kallade hybridregler. Dessutom har de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna för vissa interna lån fått ett snävare tillämpningsområde. Vidare införs en räntedefinition och regler om räntedelen i leasingavgiften vid finansiella leasingavtal.

En annan nyhet är ett primäravdrag för alla näringsidkare. Det innebär att ytterligare 12 procent av utgifterna för att uppföra ett hyreshus får dras av inom en sexårsperiod från det att hyreshuset färdigställs.
Vissa förändringar görs också av reglerna för periodiseringsfond och säkerhetsreserv.

Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen
Uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag ska lämnas på individnivå till Skatteverket månadsvis i en arbetsgivardeklaration i stället för årligen i en kontrolluppgift. Syftet med lagändringarna är att minska skattefusk och skatteundandragande. För uppgiftsskyldiga som ska föra en personalliggare och som den 1 juli 2018 hade fler än 15 anställda, har bestämmelserna tillämpats från och med den 1 juli 2018. Övriga uppgiftsskyldiga ska tillämpa bestämmelserna från och med den 1 januari 2019.

Sänkt skatt för personer över 65 år
Skatten sänks ytterligare för äldre personer. Skattesänkningen sker genom att det förhöjda grundavdraget för dem som vid beskattningsårets början har fyllt 65 år förstärks.

Ändringen innebär att grundavdragsbeloppet höjs för den som har en inkomst mellan 60.500 och 1.177.000 kronor per år. För den med en månadsinkomst på 25.000 kronor blir skattesänkningen ungefär 350 kronor i månaden. De som har inkomster över 1.182.000 kronor per år får höjd inkomstskatt. Anledningen är att denna grupp med tidigare regler betalade lägre skatt än löntagare under 65 år.

Höjda skiktgränser
Skatten sänks för de personer som betalar statlig inkomstskatt genom att den nedre skiktgränsen har höjts till 490.700 kronor. Den övre skiktgränsen för 2019 är 689.300 kronor.

De nya brytpunkterna för personer under 65 år därmed 504.400 respektive 703.000 kronor. För personer över 65 är brytpunkterna 547.500 respektive 733.300 kronor.

Utökat jobbskatteavdrag
Jobbskatteavdraget utökas med totalt 10 miljarder kronor för personer som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år och som har arbetsinkomster som överstiger 0,91 prisbasbelopp det vill säga 42.315 kronor.

Ändrade skatteregler vid omreglering av spelmarknaden
Inkomstbeskattningen av spelanordnare och spelare utformas utifrån det system med licenskrav som införs genom den nya spellagen. Svenska Spel och dess dotterbolag som bara bedriver spelverksamhet samt ATG är inte längre undantagna från inkomstbeskattning. Spelarvinster från licenspliktiga spel som tillhandahålls av någon annan än licenshavare ska beskattas i inkomstslaget kapital, oavsett var spelföretaget har sin hemvist.

Det har även införts en särskild bestämmelse om vad som är beskattningsunderlaget för skattepliktiga spelarvinster. Inkomster från spel som bedrivs med licens för allmännyttiga ändamål av registrerade trossamfund och ideella föreningar ska vara skattebefriade.

Ändrade momsregler för elektroniska tjänster
Bestämmelser har införts för att genomföra de ändringar i mervärdesskattedirektivet som utgör det första steget i det så kallade e-handelspaketet för moms vid gränsöverskridande försäljning inom EU.

Syftet är att förenkla för företag som säljer elektroniska tjänster till konsumenter i andra EU-länder. Dessa tjänster ska beskattas där konsumenten finns, men för att förenkla för företagen införs en möjlighet att i stället tillämpa svenska mervärdesskatteregler om företagets omsättning av elektroniska tjänster till konsumenter i andra EU-länder understiger 99.680 kronor per år (en beskattningslandströskel).

Nya momsregler för vouchrar
En EU-anpassning har skett av reglerna för vouchrar. Syftet är att samma regler ska gälla i alla EU-länder. De nya reglerna innebär att det införs definitioner av vouchrar, enfunktionsvouchrar samt flerfunktionsvouchrar. Det definieras också vad som är omsättning vid behandling av enfunktionsvouchrar respektive flerfunktionsvouchrar. Vidare finns en bestämmelse om beskattningsunderlaget vid transaktioner med flerfunktionsvouchrar.

Ny typ av skattskyldig i kemikalieskatten
Begreppet ”Registrerad mottagare” har införts som ny typ av skattskyldig i lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik. Som registrerad mottagare får Skatteverket godkänna den som i Sverige avser att yrkesmässigt från ett annat EU-land föra in eller ta emot skattepliktiga varor och som med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som sådan mottagare. Åtgärden är efterfrågad av branschen och underlättar administrationen av skatten.

För att undvika dubbelbeskattning i vissa situationer görs även en justering av undantaget från skatt för varor som skattskyldighet tidigare inträtt för.

Karensavdrag ersätter karensdagen
Ett karensavdrag har införts i sjukförsäkringen och ersatt karensdagen. Karensavdraget ska göras från och med den första dagen med sjuklön eller sjukpenning för den som inte omfattas av bestämmelserna om högriskskydd.

För sjuklön gäller att ett avdrag ska göras som uppgår till tjugo procent av en genomsnittlig veckoersättning av sjuklön. För sjukpenning ska karensavdraget utgöra en hel kalenderdagsberäknad sjukpenningdag eller, i de fall sjukpenningen ska arbetstidsberäknas, 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning av sjukpenning.

Egenföretagare som endast har inkomst av annat förvärvsarbete berörs inte av regeländringarna i egenskap av egenföretagare.

Modernare regler om varumärken
Den svenska varumärkeslagen och varumärkesförordningen har anpassats till nya EU-regler. Det förenklar för företagen som bedriver verksamhet inom EU och skapar förutsättningar för ökad export. De svenska bestämmelserna har också blivit mer teknikneutrala, vilket underlättar registreringen av nya märkestyper, till exempel animerade varumärken.

Varumärken måste skyddas för att behålla sitt värde. Ändringarna innebär därför också att varumärkesskyddet stärks så att det blir möjligt för tullen att stoppa varor som passerar landet även om de inte ska säljas på den svenska marknaden, så kallad transit. Det ökar möjligheterna att bekämpa olaglig handel med varumärkesförfalskningar.

Ny lag om företagsnamn
En ny lag om företagsnamn har ersatt den nuvarande firmalagen, som var mer än 40 år gammal. I sak motsvarar den nya lagen till stora delar den gamla, men är mer överskådlig och lättare att tillämpa. I den nya lagen är ordet firma i betydelsen företagsnamn borta, istället heter det företagsnamn. Begreppet bifirma har ändrats till särskilt företagsnamn och parallellfirma heter numera företagsnamn på främmande språk.

Uttrycken firmateckning, firmatecknare och firman tecknas av berörs inte av denna lagändring.

Digitalt inhämtande av uppgifter från företag
En ny förordning trädde ikraft den 1 oktober 2018 och innebär att ett 70-tal utpekade myndigheter så långt det är möjligt ska använda sådana uppgifter om företag som finns tillgängliga inom statsförvaltningen. Detta för att företag inte ska behöva lämna uppgifterna flera gånger.

Myndigheterna ska också, när det är lämpligt, samordna sitt inhämtande av uppgifter från företag så att företagens uppgiftslämnande begränsas. När myndigheterna utvecklar system för inhämtande av uppgifter från företag, ska systemen utformas så att företags uppgiftslämnande som huvudregel sker digitalt. Förändringen syftar till att förenkla för företag.
 
Källa: Wolters Kluwer - Skatteinformation