Utdelningsbeskattning vid gåva från aktiebolag och skattenyheter vid halvårsskiftet

Utdelningsbeskattning vid gåva från aktiebolag och skattenyheter vid halvårsskiftet

Högsta förvaltningsdomstolen har i april fastställt ett överklagat förhandsbesked där en aktieägare ville veta om han skulle beskattas som för en utdelning om bolagsstämman beslutade om att lämna en gåva till ett eller flera allmännyttiga ändamål. Högsta förvaltningsdomstolen kom fram till att beskattning som för utdelning skulle ske och eftersom ägarens aktier var kvalificerade skulle beskattning ske enligt 3:12-reglerna. Regeringen har i veckan också lagt fram sin ekonomiska vårproposition, men där konkreta skatteförslag lyser med sin frånvaro. Regeringen har dock under våren överlämnat ett par propositioner till Riksdagen med ny skattelagstiftning som träder i kraft vid halvårsskiftet 2023. Nedan presenteras rättsfallet med gåva och den nya skattelagstiftning som träder i kraft 1 juli 2023.
Utdelningsbeskattning av gåvor
 
Enligt reglerna om värdeöverföringar i aktiebolagslagen så får bolagsstämman besluta om att lämna en gåva till allmännyttiga ändamål så länge gåvan betraktas som skälig och inte kommer i konflikt med de grundläggande bestämmelserna om lagliga värdeöverföringar i aktiebolagslagen.

Vid beskattningen är det inkomstskattelagen vidare reglerat att det är den som har rätt till utdelningen när den kan disponeras som ska beskattas för utdelningen. Innebörden av denna reglering är att det är möjligt för aktieägaren att inför en utdelning överlåta rätten till utdelning och som konsekvens inte skatta för den lämnade utdelningen.

I rättsfallet hade Högsta förvaltningsdomstolen att ta ställning till hur bestämmelsen som möjliggör en gåva enligt aktiebolagslagen förhåller sig till reglerna om utdelning i inkomstskattelagen och bl.a. möjligheten för en aktieägare att överlåta rätten till utdelning. En privatperson var ensam ägare till ett aktiebolag. Ägaren avsåg att låta aktiebolaget skänka pengar till en eller flera välgörenhetsorganisationer. Detta genom att låta bolagsstämman besluta om gåvor till de välgörenhetsorganisationer som skulle gynnas. 

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade först att de planerade gåvorna till olika välgörenhetsorganisationer inte kunde motiveras utifrån bolagets verksamhet. De var med andra ord inte affärsmässigt motiverade. Domstolen konstaterade vidare att en förmögenhetsöverföring som inte är affärsmässigt motiverat från ett aktiebolag till ett annat subjekt innebär ett sådant förfogande över det överförda värdet att den ska behandlas som en utdelning till aktieägarna i det överlåtande bolaget.

Domstolen kom således fram till att även om en gåva lämnas i enlighet med aktiebolagens regler så förhindrar detta ändå inte att förmögenhetsöverföringen vid beskattningen behandlas som en utdelning till aktieägarna i enlighet med de principer som har slagits fast i rättspraxis vid andra former av värdeöverföringar. Det kan därmed konstateras att den möjlighet för ett aktiebolag att lämna gåva till ett allmännyttigt ändamål inte innebär någon inskränkning i de allmänna principerna om beskattning av aktieägarna som för utdelning vid olika former av förmögenhetsöverföringar.

Frågan som domstolen därefter hade att ta ställning till var om bolagsstämmans beslut om gåva kunde jämställas med en sådan överlåtelse av rätten till utdelning med följd att aktieägaren ändå inte skulle beskattas som för utdelning. Något som den skattskyldige menade på att bolagsstämmans beslut om gåva skulle jämställas som.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade i denna del att det i målet är fråga om en direkt överföring från bolaget till gåvomottaren och som därmed inte kunde jämställas med en aktieägares överlåtelse av rätten till utdelning. Att aktieägaren inte kunde disponera över de medel som fördes över genom gåvorna saknade betydelse. Aktieägaren skulle således beskattas som för utdelning och detta med en tillämpning av 3:12-reglerna.

Kommentar

Det är inte en ovanlig situation att en företagare vill överföra en del av företagsförmögenheten från sitt aktiebolag till olika former av subjekt med allmännyttiga ändamål såsom stiftelser och ideella föreningar. Detta är dock inte en oproblematisk situation, vilket det redovisade rättsfallet är ett bra exempel på. Mot bakgrund av att värdeöverföringar från ett aktiebolag till ett annat subjekt enligt etablerad rättspraxis som utgångspunkt ska betraktas som en utdelning till aktieägarna är utgången i det överklagade förhandsbeskedet inte heller särskilt förvånande. Lite intressant är dock att den möjlighet som aktiebolagslagens regler ger för att lämna gåvor till allmännyttiga ändamål inte motsvaras av något skydd från utdelningsbeskattning för aktieägarna vid inkomstbeskattningen. En fråga är också om samma synsätt gör sig gällande när det är fråga om ett aktiebolag med en större aktieägarkrets.
 
Som angetts finns det en möjlighet för en aktieägare att överlåta sin rätt till utdelning och på så sätt undvika en beskattning av en senare utdelning. Högsta förvaltningsdomstolens bedömning att en av bolagsstämman beslutad gåva inte kunde jämställas med en överlåtelse av aktieägaren av rätten till utdelning är inte heller särskilt kontroversiell. Slutsatsen av Högsta förvaltningsdomstolens bedömning i denna del är att det är viktigt att följa de formella steg som gäller för att en överlåtelse av rätten till utdelning ska få skatterättslig verkan.   

Överföringar av företagsförmögenhet från ett aktiebolag till olika allmännyttiga ändamål och välgörenhetsorganisationer är ett komplext område som innehåller flera svåra frågeställningar. Det är därför viktigt att noga analysera situationen så att de planerade transaktionerna inte medför några oönskade skatteeffekter. Kontakta gärna någon av skattejuristerna på Moore för ytterligare vägledning.
Ny skattelagstiftning vid halvårsskiftet

Det fanns inte några skarpa skatteförslag i den ekonomiska vårpropositionen som Regeringen lämnade till Riksdagen i början på veckan vilket naturligen förklaras av regeringens primära uppgift just nu är att få bukt med den höga inflationen. Det finns dock några tidigare presenterade skatteförslag och där regeringen under våren har lämnat propositioner med lagförslag till Riksdagen. Lagförslag som träder i kraft vid halvårsskiftet.
Skattefri laddel på arbetsplatsen
 
Regeringen har i en proposition gått vidare med förslaget att arbetsgivare ska kunna erbjuda en skattefri förmån av laddel på arbetsplatsen för egen bil eller för förmånsbil. Avsikten är att de nya reglerna ska träda i den 1 juli 2023 och gälla fram till och med 30 juni 2026.
Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för Fou-arbete
 
Företag som arbetar med forskning och utveckling har i dag möjlighet att få en nedsättning av arbetsgivaravgifterna för sina anställda. Taket för detta avdrag från arbetsgivaravgifterna är idag 600 000 kr per månad. Regeringen har i sin proposition föreslagit att taket för avdraget höjs till 1,5 milj. kr per månad med verkan från den 1 juli 2023. Förslaget innebär inte någon sänkning av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för respektive anställd, men innebär att fler anställda kan omfattas. Det höjda taket innebär att företag med lönesummor för anställda som arbetar med forskning och utveckling upptill cirka 180 milj. kr fullt ut kan få den lagstadgade nedsättningen.
Plastpåseskatten
 
I fråga om den uppmärksammade plastpåseskatten kan anges att regeringen inte nu lägger fram något förslag på att slopa denna skatt. Regeringen avser dock att inför budgetpropositionen för 2024 remittera ett förslag om att avskaffa eller kraftigt sänka skatten på plastbärkassar.

 
Johan Larsson
Skattejurist / Auktoriserad skatterådgivare
M: +46 734 19 39 44
T:  +46 31 739 13 00
Nicklas Gretzer 
Tax consultant/ Senior Manager 
T: +46 (0)31 739 13 00 
D: +46 (0)734 19 39 49