Simpler and better tax rules for partners in closely held companies

Regeringens lagrådsremiss motsvarar i stort utredningens tidigare lagförslag, vilket är naturligt då remissinsatserna har varit överlag positiva till utredningens förslag. Nedan presenteras vad regeringens förslag innebär. Avsikten är att reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2026 och det finns därför all anledning för delägare i ett fåmansföretag att se över sin skattesituation före det att de förändrade reglerna träder ikraft.

Gemensam regel för beräkning av lågbeskattat utrymme
Grundsyftet med 3:12-reglerna är att fastställa hur mycket av en utdelning eller kapitalvinst på aktier i ett fåmansföretag som ska beskattas som kapitalinkomst till 20 procent och hur mycket som ska beskattas som lön till 30 – 55 procent.

I det nuvarande regelverket kan det lågbeskattade gränsbeloppet (20 procent) bestämmas enligt en huvudregel eller enligt en förenklingsregel och där det lågbeskattade utrymmet för en ensam ägare i ett fåmansföretag för 2025 enligt förenklingsregeln uppgår till cirka 220 000 kr. I förslaget ska det lågbeskattade utrymmet endast beräknas på ett sätt och där det lägsta gränsbeloppet (grundbeloppet) motsvarar 4 inkomstbasbelopp, vilket för 2025 innebär cirka 320 000 kr. Detta belopp fördelas på andelarna i företaget.

Om en aktieägare är delägare i mer än ett fåmansföretag så kan delägaren inte tillgodoräkna sig mer än 4 inkomstbasbelopp som grundbelopp för samtliga sina aktieinnehav. Om grundbeloppet för en fåmansföretagare annars skulle överstiga fyra inkomstbasbelopp fördelas de fyra inkomstbasbeloppen proportionellt utifrån storleken på de olika aktieinnehaven.

Slopat löneuttagskrav
Enligt de nuvarande reglerna behöver aktieägaren ta en viss minsta lön för att få tillgodoräkna sig utbetalade löner i företaget i det lågbeskattade utrymmet. Kravet på en viss minsta lön slopas i regeringens lagförslag.

Själva beräkningen av storleken på det lönebaserade utrymmet kommer att bygga på samma principer som idag och som innebär att 50 procent av den kontanta lönesumman i företaget skapar lågbeskattat utrymme. Dock kommer det enligt förslaget införas ett särskilt löneavdrag för varje delägare och som innebär att det från delägarens andel av det lönebaserade utrymmet ska göras ett avdrag som uppgår till 8 inkomstbasbelopp, dvs cirka 645 000 kr för beskattningsår 2025.

Kravet på att det lönebaserade utrymmet inte får överstiga 50 gånger den egna lönen kommer också att finnas kvar. Detta med följd att det egna löneuttaget även i fortsättningen har betydelse för en delägares möjligheter att tillgodoräkna sig utbetalade löner i det lågbeskattade utrymmet.

Slopat andelskrav
För att få tillgodoräkna sig utbetalade löner i det lågbeskattade utrymmet krävs i det nuvarande regelverket en ägarandel på minst 4 procent. Detta ägarkrav slopas nu i förslaget till nya regler.

Förkortad karenstid
Efter att en aktiv delägare har avslutat sina arbetsinsatser i företaget så innebär dagens regler att aktierna i bolaget är fortsatt kvalificerade under en karenstid på fem hela beskattningsår. Karenstiden för en delägare förkortas nu till fyra hela beskattningsår. Förslaget om en förkortad karenstid får också genomslag på andra delar av 3:12-regelverket, t.ex. vid tillämpningen av utomståenderegeln.

Räntan på omkostnadsbeloppet
Enligt huvudregeln i dagens system så får en del av delägarens omkostnadsbelopp (statslåneräntan ökad med nio procentenheter) inräknas i det lågbeskattade utrymmet, för 2025, 10,96 procent. Enligt regeringens förslag så tillgodoräknas denna del av anskaffningsvärdet först på omkostnadsbelopp som överstiger 100 000 kr. 

Sparad utdelning
Dagens uppräkning av det sparade utdelningsutrymmet (statslåneräntan ökad med tre procentenheter) kommer inte att medges i det nya regelverket. En försämring som för en del aktieägare helt eller delvis kompenseras genom det högre grundbeloppet.

Dotterbolagsdefinitionen slopas
Den särskilda definitionen av dotterbolag för aktiebolag i 3:12-reglerna slopas och bedömningen av dotterbolag kommer i stället åter att ske enligt de civilrättsliga reglerna. Möjligheten till dubbel koncerntillhörighet för två delägare för att få tillgodoräkna sig löneunderlag kommer därmed åter att finnas.
 
Oförändrade skattesatser
Regeringens förslag innehåller inte några förändrade skattesatser. Beskattningen inom det lågbeskattade utrymmet kommer därmed att fortsatt vara 20 procent och beskattningen av kapitalinkomst över takbeloppet kommer alltjämt vara 30 procent.

Oförändrade regler
I utredningen fanns det förslag på att inskränka närståendekretsen så att syskon och andra syskonrelaterade släktsituationer inte längre skulle räknas som närstående. Vidare fanns det i utredningen också ett förslag på att införa en gemensam takregel för beskattningen av kapitalvinster och utdelningar och som begränsar den maximala beskattningen i inkomstslaget tjänst. Som ytterligare förslag fanns det i utredningen också en kodifiering av den i förarbeten och rättspraxis etablerade nivån på omfattningen av det utomstående ägandet vid tillämpning av utomståenderegeln om 30 procent. Samtliga dessa förslag har regeringen valt att inte gå vidare med i sin lagrådsremiss.
 

För de mindre företagen innebär t.ex. förslaget en höjning av det lägsta lågbeskattade utrymmet från idag 2,75 inkomstbasbelopp cirka 220 000 kr till 4 inkomstbasbelopp för närvarande cirka 320 000 kr. Andra klara förbättringar är det slopade löneuttagskravet och det avskaffade andelskravet för att få tillgodoräkna sig lönebaserat utrymme. Dessa slopade krav innebär att alla delägare i fåmansföretaget kommer att kunna tillgodoräkna sig lönebaserat utrymme vid beräkningen av det lågbeskattade utrymmet.

En försämring är dock det löneavdrag som ska göras vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet och som innebär att 8 inkomstbasbelopp avräknas från delägarens lönebaserade utrymme. Denna begränsning slår särskilt mot de mindre företagen med en begränsad lönesumma. En annan försämring kan vara den tvingade fördelningen av grundbeloppet som kan bli effekten för en delägare med fler aktieinnehav och där det kan behövas göras en närmare analys av vad den närmare effekten av denna nya fördelningsregel innebär.

Nästa steg i lagstiftningsarbetet är att regeringen ska lägga fram sin proposition till Riksdagen som därefter ska anta den nya lagstiftningen för fåmansföretagare. Enligt regeringen är avsikten att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2026. Som delägare i ett fåmansföretag finns det med andra ord all anledning att vara medveten om utformningen av det nya 3:12-regelverket och vilka effekter det får på beskattningen.